- Totalförbjud Bisfenol A helt, enligt miljöbalkens lag omförsiktighetsprincipen, säger Ulrika Dahl på Naturskyddsföreningen. På andra sidan står Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, och pekar på tester som visar att Bisfenol A inte är skadligt förmänniskan i de mängder vi får i oss. Tester som inte är gjorda för kemikalier som Bisfenol A. Så vad ska vi tro på?.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Today evidence exist that environmental chemicals deteriorate male sperm quality and that testicular cancer is increasing. Bisphenol A (BPA) is a chemical with estrogenic effects used in the manufacture of polycarbonate plastic and are found in, for instance, plastic boxes, feeding bottles and food containers. Much of the research on how men's reproductive ability is influenced are performed on rats. This review article complies how male rat reproduction is affected by BPA as a model for humans. Studies have investigated how sperm are affected, hormonal changes during reproduction and how reactive oxygen species (ROS) affects sperm.

Bisfenol A (BPA) är ett propanderivat med två fenolgrupper. Det syntetiserades för första gången år 1905 av Thomas Zincke vid Marburgs universitet. När en polymerkemist upptäckte att det kunde användas för att bilda polykarbonatplaster växte dess popularitet. Idag är BPA-industrin en miljardindustri och många av oss använder dagligen plaster där denna kemikalie ingår. Nu har det gjorts nya toxikologiska undersökningar som visar att BPA kanske inte är så ofarligt som man tidigare trott.

Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv en om de visar sig först i vuxen ålder. I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.